Tag Archives: Popterror

2011: Poptimist #21

Is Tropical är inget vanligt band. Nej, somliga skulle inte ens klassa dem som band. Trion från London liknar mer en storm, en tropisk storm, som drar in och förstör allting som kommer i dess väg. Deras lo-fi popelectro far framåt i makabra vindhastigheter. De destruktiva krafterna är resultatet av en myriad av olika influenser. Trion nämner att förutom de tusentals timmarna av musik de lyssnar på måste även dokumentärerna av Adam Curtis nämnas som inspirationskällor. Men även Jim Jarmusch filmkatalog, TV-serien Lovejoy och Milton Manetas konstnärsskap. Denna overload av pretentiös kulturkonsumtion ödelade Kitsunes årsfest och av lokalpressen blev bandet kallade för “Eventets Messias.”

Bakom artistnamnet Emmon döljer sig Emma Nylén från Mora, medlem i det slumrande Paris. Som soloartist spelar hon en DIY-electropop med tydlig tyngd på synthens många funktioner. Från att länge varit ett soloprojekt har hon vandrat vidare och inkorporerat ett helt band. Nu är de fyra stycken om levererar ett sammelsurium av elektroniska beats. Nu är hon på gång med sin tredje skiva som heter “Nomme” och är enligt skivbolaget Woodland Records en skiva som bäst kan beskrivas som “mörkt, dystopiskt och tungt elektroniskt” och“som gjort för att vara soundtrack till en Ajvide Lindqvist-film”. I sommar väntar kärlek i skogen på Arvikafestivalen.

“Popterror är lika mycket vänskap som musik” står det att läsa på Popterrors hemsida. Det är en fin tanke som manifesteras i lika fin och kompetent svensk popmusik. Men som Mattias Alkberg i en intervju påpekade är denna poporkester raka motsatsen till Vapnet. Möjligen inte till musikstilen, gladlynt pop fast man är arg, utan till den revolt Vapnet gjorde. Det motstånd mot musikindustrin där alla fick lön utom de som stod för produktionen. Nä, sånt tjafs bryr sig inte Popterror om, trots deras något hårda bandnamn. De shoppar hellre upp sitt gage på IKEA och undviker politik i låttexterna utan de pratar hellre om sin tidiga tonår och staden man växte upp i.

Listan: Poptimist #21

  1. Is Tropical – The Greeks
  2. Emmon – Distance (Radio Edit)
  3. Popterror – Som i en dagdröm
  4. Friendly Fires – Running Away
  5. Hagaliden – Det Gör Ingenting
  6. Men – Who Am I to Feel So Free
  7. Cloud Control – There’s Nothing In The Water We Can’t Fight
  8. Ane Brun – Do You Remember
  9. Giorgio Tuma – New Fabled Stories
  10. Bachelorette – The Light Seekers
  11. LAKE – Roger Miller
  12. Eternal Summers – Cog
  13. Panda Bear – Surfer’s Hymn
  14. The Complete Short Stories – Burn

Poptimist #24

Det är svårt att inte dra på mungiporna när man får höra göteborgduons Pacific! comeback. Essentiellt är detta gamla nyheter då de redan för ett år sedan premiärade sina låtar under den ballettföreställningen som de satte upp på Debaser. Nu har det i varje fall släppts en skiva och jag kan inget annat än hålla med SvD om att detta är electropop och dans i en pigg kombination.

Gamla nyheter blir snabbt nya nyheter om inte tillräckligt många var uppmärksamma från början. I den mysiga filmen 500 Days of Summer dyker ett australiensiskt band upp. The Temper Tramp och framför sin hitlåt Sweet Disposition. De vann två ARIA Awards, deras motsvarighet till vår Grammis, häromdagen. Nu tar det över USA med en turné och vem vet, de siktar säkert mot Europa till våren.

The Apples In Stereo är ett indierockband som har några år på nacken. De började redan 1992 att göra sin karaktäristiska musik. Nu är de aktuella med albumet ‘Travels In Space And Time’ och från den skivan har jag lyft fram Dance Floor. Som ja, är en dansvänlig låt som kan fylla vilket popdansgolv som helst.

Veckans poplista innehåller även ett lysande samarbete mellan noiselectro djs Crookers och Frankrikes popdrottning Yelle. Vi har även svensk pop i form av Titiyos nya samarbete Keep Company. Vi har även en fin liten grupp vid namn Popterror som är i sanning popterrorister. Och mycket, mycket mer.

Listan: Poptimist #24

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...