Paul Rose går under namnet Scuba när han komponerar sina technobeats. Utan att skämmas levererar han ett 90-talsdoftande beat som vaggas fram av en hummande kvinnoröst som med tiden mynnar ut i en ocean fylld med små technoöar. En teknotronisk solskenspromenad med lyckigt slut. Ungefär så kan en sammanfatta Hardbody Scubas senaste singel. Hardcorefansen har sedan länge vänt honom ryggen efter att hans sound blivit alltför kommersiellt. Om detta är kommers är jag gladeligen delaktig i den marknaden.

På tal om antitesten till kommersialism så kan vi gott hoppa på söndagens andra artist – Londontrion Factory Floor. Med sina aggressivt uppbyggda låtar – den evigt hamrande trumman, den monotona beatet, outtröttligheten och den explicita fuck-it-all-attityden – har de börjat göra ett namn inom den lilla post-punk/technoscenen. Bandet lovar att debutalbumet kommer att vara fyllt med minimalistisk industrihouse för den som tröttnat på allt annat.

OpenCloud provides the Telecommunications industry with a market leading real -time Telecom Application Server….eller inte. Opencloud är något helt annat. Livsälskare. Själsökare. Vibemakare. Kärlekstagare. Smärttåliga. Opencloud är Corey Spengler och Blake Potter. De är nutidens renässansmänniskor. Sedan de kliv in i musikscenen 2004 har de hunnit med att göra allt inom musikbranschen. Artister, producenter, skivbolagsbossar, eventmakare, festfixare, djs. Multiproducenter med ett unikt uttryckssätt. Den åtta och en halv minuter långa Hold You Down får en att bara vilja ha mer, mer och mer.

Listan: Poptimist #15

1. Scuba – Hardbody
2. Factory Floor – Fall Back
3. Opencloud – Hold You Down – Original Mix
4. Pomrad – Pomslap
5. Pet Shop Boys – Axis
6. Rebecca & Fiona – Union – Radio Edit
7. Annie – Tube Stops and Lonely Hearts
8. Selebrities – Temporary Touch
9. Lapalux – Flower
10. Wild Nothing – A Dancing Shell

I’m on Twitter.

“Let’s Kiss” was written the same week as “Under Your Spell” in November 2008. After a bizarre & beautiful twist of fate, I walked into a remote bar in Montreal where I met the love of my life. The next morning… Ida & I had to leave. We flew to France for a handful of sweaty club shows. On the train out of Paris, I realized my whole world had been permanently turned upside down. The rain was crashing against the windows… & I decided I wanted to make a record that felt like that moment frozen in time… “For Ever Ever”. That’s when After Dark 2 was born. The last five years have been a blur of art & parties. This record represents the people we’ve connected with along the way…in Moscow, in Mexico, in Barcelona, in London, in Portland, in Montreal, in Melbourne, in Houston, in Berlin, in Beijing, in Los Angeles, in Dublin, in Athens… I am so excited to finally be sharing it with you. In 20 minutes, Ida & I get on a plane to Warsaw for our first tour overseas with Chromatics. Even though she is on crutches thanks to a brutal Roller Derby pile up on Sunday… we can’t wait to see all of you again… it’s been way too long. After Dark 2 is out this Friday.

 

It’s 78 minutes & 16 seconds.

See you on the train!
xo
Johnny Jewel

Det finns ett par tvspel vars soundtrack är något utöver det vanliga. Spel som valt att återvända till det pumpande elektroniska. Jag tänker på spel som SuperHexagon, Osmos, The Nightjar, det kommande Far Cry 2: Blood Dragon. Nu kan vi addera Racer: A Chrome Experience där en riktigt gigant fått göra titellåten. Giorgio Moroder, vars karriär fått en uppsving i och med Daft Punk-samarbetet, har skapat en låt som kommer att få vem som helst att vilja spela. Har du en Androidtelefon bör du kolla in här med detsamma!

Click on the image to tream via iTunes.

Paul Williams:

Chilly Gonzales:

Får jag fresta med lite finsk house så här mitt på helgens sista dag? Jesse Oliver är den Helsingforsbaserade producenten som debuterade förra året i en kollaboration med Jay Lamar som heter Diamonda. Singeln toppade Beatportlistorna förra året. Nu har Jesse äntligen vågat släppa en alldeles egen låt med det bombastiska namnet Oceans. En deep house låt som om du skalar av lager för lager hittar både disco, en remixad sax och beleariska strömningar. Housemusik med passion.

Du kanske tror att Toyboy & Robin är skickliga housemusiker. Du har delvis rätt. De bygger även bryggor. De har ena foten kvar i ett sprudlande 90-tal då allting var tillåtet och Generation X hade börjat inse vidden av revolution via dansgolvet. Den andra foten står ett par år framåt i tiden då 90-talet var någonting föräldrar refererade till som sin ungdom. Detta är ett försök att förena två, till synes oförenliga, världar med varandra. You’re so damn hard to please, we gotta kill this switch
You’re from the 70’s, but i’m a 90’s glitch.

Rangleklods föddes i Berlin av danske Esben Andersen som sitt soloprojekt men efter bara en kort tid introducerades han för Pernille Smith-Sivertsen och duon var ett faktum. Efter att ha arbetat länge och väl med deras musik var de äntligen redo att släppa lös sitt kärleksbarn till världen. Vad som strömmade ur Berlin var ett intelligent men framförallt originellt sätt att göra kontemporär klubbmusik utan att öka låtens bpm. Målet är att sväva mellan enkelhet och komplexitet att öppet ifrågasätta vad som är dansmusik och inte.

“The emptiness of meaning in the word ‘Rangleklods’ -­ cause there really isn’t any -­ has provided the space we needed to escape musical limitations and expectations, focusing on reaching an expression that binds together all the music, and sounds in general, that we care about.”

Listan: Poptimist #14

1. Jesse Oliver – Oceans – Original Mix
2. Toyboy & Robin – Jaded – Original Mix
3. Rangleklods – Control (Single edit)
4. Azealia Banks – Yung Rapunxel
5. Coma – Hoooooray
6. Sgrow – Heartstrings
7. Born Ruffians – Permanent Hesitation
8. phages – Take Me With You
9. Fainting by Numbers – A Stone In The Ground
10. Universal Love – STAY

Jag finns på Twitter.

Ni har väl inte glömt bort Ford & Lopatin? De gjorde det briljanta albumet Channel Pressure (2011). Ena halvan, Joel Ford närmare bestämt, har nu hittat en annan musikmakare att para ihop sig med. Under sitt artistnamn Airbird har han samarbetat med mjukvarumusikern Napolian och släppt en retro-futuristisk danslåt med slapp basgång, Erika Spring på sång och en dagdröm om 80-talets renässans. In The Zone reser sig likt en metallisk fågel Fenix och flyger högt upp genom moln och atmosfär tills allt vi ser är en blänkande stjärna på en molnfri himmel.

Lyssna på hela albumet här.

Stefan Kozalla kommer från Hamburg och är en skicklig dj och producent. Med, det något töntiga, namnet DJ Koze har han lagt Tyskland, Europa och större delen av den elektroniska världen framför sina fötter. Som med allting annat som är stort, vackert och bäst är han en av många artister som ligger på Kompakt. Efter att han valdes av SPEX Magazine till årets bästa artist 2004 har det varit tyst. Nu är han tillbaka och återkomstalbumet Amygdala sålde slut rekordsnabbt. Minimal house när den är som bäst. Jag postade videon till låten Nices Wölkchen igår som han gjort tillsammans med Apparat.

Franska BeatauCue består av vännerna Alexis och Médéric som nästan bokstavligen blev kända över en natt när de försökte återskapa Major Lazers famösa låt Pon The Floor från en radiorip. Sedan gick allting i ett rasande tempo. Diplo fick upp ögonen för duon, hjälpte dem på traven, Kitsuné kom in och bad dem släppa en EP. Spola fram till i dag och BeatauCue har precis släppt sin femte EP, medverkat i ett otal compilations och turnerat världen över med sina aggressiva remixer och dansanta toner.

Förlåt men jag kunde inte låta bli. Hur skulle jag kunna inte kunna skriva om en artist med en katt på framsiden? Det är ungefär fem år sedan  Tom Demac lämnade sin trygga anställning som Webdesigner för att syssla med musiken på heltid. Bort med skrivbordsjobb och in med schyssta hörlurar, en kaffekvarn och tonvis med tid. Sedan den dagen har han varit hukad över sin synth och bara tryckt ut det ena guldkornet efter det andra. Mellan pauserna för att fylla på bränslereserven på Netto har hans låtar legat bland eliten på Resident Advisor. Ett gott betyg som bådar gott inför framtiden.

Listan: Poptimist #13

1. DJ Koze – Nices Wölkchen
2. Beataucue – Lyrel
3. Tom Demac – Little Bits That Matter – Original Mix
4. Phil Moffa – Don’t Come Back Alive – Original Mix
5. Major Lazer – Scare Me [feat. Peaches & Timberlee]
6. Rainbow Arabia – Thai Iced Tea
7. Low Sea – Cast a Cold Eye
8. Viceroy – Friday Nights
9. Empire Of The Sun – Alive
10. Jessie Ware – If You’re Never Gonna Move – Two Inch Punch Remix

I väntan på dagens Poptimist (som kommer publiceras senare ikväll) kan ni gott titta på K Specials dokumentärfilm Ström åt folket som handlar om svensk elektronisk musikhistoria. Från begynnelsen, en snefylla, till den stora arenamaskinen som svensk techno har utvecklats till. En mycket bra dokumentärfilm, både vad gäller inspirationen från de kreativa människorna som är med samt de fantastiska människorna som legat bakom den. Klippning, berättande och tonen men framförallt initiativet att göra en historisk dokumentär utifrån ett elektroniskt perspektiv.

It’s actually good.

Vågar en vandra bort från det glada elektroniska ljudlandskapet kan en antingen hamna längst chillwavekusten eller i  skogarna tillhörande darkwave. Det är i skogen vi hittar Submerse där han producerar en mörk ambientmusik fylld med en myriad av unika personliga upplevelser och influenser. Tillhörande den tyska labeln Project: Mooncircle,som enbart släpper extraordinär musik där de fyller gapen mellan digitalt och organiskt ljud. Det nysläppta albumet Algorithms and Ghost befinner sig i de senare stadien av experimentel edgeness. Trapinfluenser, beatlösa intron och vokalsamplingar i ett sammelsurium av sköna synthmattor.

Det står att läsa i det finska bandet Shine 2009 bandpresentation att deras musik är ansträngningslöst coolt och ytterst nonchalant. Så till den milda grad att de har extremt tydliga influenser av svenska band som banat väg för vad som numera kallas Göteborgspop - TTA, Embassy, Le Sport. Dock har finnarna Sami Suova och Mikko Pykari transformerat glada poptoner till en mer funky artpop. Operasamplingar, klockspel, 80-tals trummor och till och med en baseballmatch någonstans. De lever även i symbios med nordamerikas coolaste label Cascine.

Gold Panda gör sin egna version av icke-agressiv elektronisk musik vi brukar kalla chillwave. Många var vi som lyssnade sönder låten You och albumet Lucky Shiner. För tre år sedan var det faktiskt det enda jag lyssnade på ett tag. Nu är britten på väg att släppa sitt uppföljningsalbum (vi räknar inte Companion) Half of Where You Live senare i år och det annonserades tillsammans med denna fantastiska singel. Brazil är en halvdansant-halvmeditativ låt där congas, vattendroppar och ett portugisklingande “Brazil” ekar genom hela låten.

Listan: Poptimist #12

1. Submerse – This Combo Could End Us
2. Shine 2009 – Eurozone
3. Gold Panda – Brazil
4. El Ten Eleven – Yellow Bridges (Slow Magic Remix)
5. Azure Blue – The Road I Know
6. Laurel Halo – Aquifer
7. Greatest Hits – Sexy Girl
8. POLIÇA – Tiff (feat. Justin Vernon)
9. The KVB – Old Life
10. !!! – One Girl / One Boy

Jag finns på Twitter.