Every artist claims to defy categorization. Yet for Jokers Of The Scene, it’s not a boast – it’s a lifestyle. Den kanadensiska DJ-duon Jokers of the Scene går ut hårt med att vara kategorilösa trots att deras musik är precis lika kategoribar som någon annan. Som om det skulle vara fel? Det handlar snarare om att de radar upp musikgenres techno, dub, house, trance, acid. I sin eftersträvan över att bli kategorilösa kan du nu kategoriera dem i vilket fack du vill. De är överallt och ingenstans på samma gång.

Det är inte ofta det sipprar ut någon annan musik än metal från Dalarna. Francis är popbandet från Mora som precis släppt sin singel Traktor som skall finnas med på deras första EP som släppts senare i februari. Hade jag inte vetat bättre hade jag sagt att sångaren Petra Mases stundtals låter som Nika Roza i Zola Jesus eller Rachel Davis i Esben and the Witch. Hur det är med det låter jag er avgöra. Deras EP This Must Be Blood kommer ut den 27 februari via Strangers Candy.

Pandr Eyez blandar symfonisk soul med både doo-wop och 60-tals pop. Hade det inte varit för synthen eller den elektroniska kappan hade du med enkelhet kunnat datera Litte Bit någonstans mellan 1968 och 1974. Lyssnar du vidare på EPn Eyes On You där låten inleder alltsammans får du en helt annan bild. Plötsligt smyger sig rhymes, beats och samplingar in och gör ljudbilder fylligare, mer intressant. Jag skulle vilja dra kopplingar till Icona Pop men där de drar mer mot Madonna drar duon Pandr Eyez mot Biggie Smalls.

Listan: Poptimist #3

1. Jokers Of The Scene – Black Mountie
2. Francis – Traktor
3. Pandr Eyez – Little Bit
4. The Whendays – Untru Love II
5. Pete And The Pirates – Cold Black Kitty
6. Bretón – Edward The Confessor
7. Simian Ghost – Wolf Girl
8. Oliver – Dirty Talk
9. Work Drugs – Blue Steel
10. Household – Never After

• Övriga poptimister hittar du bland Spotifylistor.
• Twitter: @esaupunktse för musiknytt, @esaualcona för interaktion.
• Vackra bilder hittar du hos Popklotter.
• Glöm inte att gilla esau.se på Facebook för mer intressanta musiknyheter.
• Topp 100 bästa låtar 2011. 

Brothertiger heter John Jagos från Toledo, USA när han gör vacker sovrumspop. Det är chillwave kryddat med lite nu-disco. Perfekt för sena nätter när du slödansar på någons vardagsrumsgolv. Han aspirerar att blanda mänskliga element med element från djurriket. Han aspirerar på att bli indievärldens lejon. Nu studerar han vid Ohio University där studentradion gjort en liten intervju som du kan se här. Och ja, Athens är tydligen både Greklands huvudstad och en universitetsstad i Ohio.

Grafik (från grekiskans γραφικός graphikos) är visuella presentationer på en yta, som exempelvis väggar, canvas, datorskärmar, papper eller sten vars syfte är att märka, informera, illustrera, eller underhålla. På engelska heter det som bekant Graphics som är även namnet på en fantastisk grupp som gör mörk dansmusik. I låten There’s A Way Back kombinerar de en kobjällra, en träplanka (?), tunga beats och en repetitiv uppitchad sångslinga. Magiskt!

Lägg det fantastiska, 80-tals hiphop-doftande, artistnamnet Jim-E Stack på minnet. I vissa kretsar vet de redan vem han är eftersom han gjorde en bejublad remix av A$AP Rocky’s Purple Swag. Jim-E Stacks elektroniska pop är i mångt och mycket inspirerad av både R&B och disco. Det svänger på ett distrinkt, väldigt rakt sätt tillsammans med en blandning av mjuka stön, hårdpitchade wailingar och ett beat som inte går att sitta still till.

Listan: Poptimist #2

1. Brothertiger – Lovers
2. Graphics – There’s a Way Back
3. Jim-E Stack – Come Between – Original Mix
4. Deco Child – Pray
5. Matthew Dear – Headcage
6. The Ghosts – Enough Time
7. School Of Seven Bells – Lafaye
8. Bleached – Searching Through The Past
9. Zambri – ICBYS
10. Air – Parade

• Övriga poptimister hittar du bland Spotifylistor.
• Twitter: @esaupunktse för musiknytt, @esaualcona för interaktion.
• Vackra bilder hittar du hos Popklotter.
• Glöm inte att gilla esau.se på Facebook för mer intressanta musiknyheter.
• Topp 100 bästa låtar 2011. 

Vad kan starta ett nytt popår bättre än ett svenskt popband som släpper musik när de är ute och ser sig om i Europa? Tre killar sitter och betraktar en solnedgång i Milano och kommer på det snillrika bandnamnet Milano Sun. När deras resa leder dem till södra Frankrike börjar musiken att formas. Det är ingenting annat än en soldränkt kärlekssång till den italienska staden.

Anna Ihlis är sångerskan vars musikaliska resa har tagit henne till en hel del olika musikgenres. Jazz, folk och klassiskt för att sedan landa i ett pop/rock landskap där det är okej att sjunga ordet “fuck”. Tro dock inte att hon är ännu en singer-songwriter, nej hennes explosiva sätt att sjunga gör det svårt att tro att hon ens vill stå i sin ensamhet. Hon lär synas en hel del under det kommande året.

Archy Marshall gick tidigare under namnet Zoo Kid men bytte ganska snart till King Krule. Under det nya namnet släpper han en mörk brittisk groove som gjort underverk för hans karriär. Den blott 17-årige Marshall hamnade bland annat på listan över de coolaste artisterna 2012 som det brittiska magasinet NME släppte för en tid sedan. Han är även aktuell för årets upplaga av Way Out West. King Krule, lägg namnet på minnet. Det lär inte vara sista gången du hör det.

Listan: Poptimist #1

1. Milano Sun – Already Gone
2. Anna Ihlis – Eyes and ears
3. King Krule – Portrait In Black and Blue
4. North Highlands – Steady Steady
5. First Aid Kit – Marianne’s Son
6. Satellite Stories – Blame the Fireworks
7. Oberhofer – Dead Girls Dance
8. Bat For Lashes – A Forest (For Invisible Children)
9. The Miracles Club – I Can’t Help It
10. Adventure Of – Heartquake

• Övriga poptimister hittar du bland Spotifylistor.
• Twitter: @esaupunktse för musiknytt, @esaualcona för interaktion.
• Vackra bilder hittar du hos Popklotter.
• Glöm inte att gilla esau.se på Facebook för mer intressanta musiknyheter.
• Topp 100 bästa låtar 2011. 

Nu har Poptimiståret nått sitt slut. Musikåret likaså. Mina 100 låtar 2011 har jag redan postat. Årsbästalistan över årets bästa album kommer publiceras innan nyår. I dag har vi nått Poptimist #49 och med det uddatalet avslutar jag härmed årets alla poptimister med att dels publicera #49 men även publicera alla listor i en enda lång super duper poptimistlista.

För er som inte vet vad Poptimist är så har jag, här på bloggen, publicerat en lista varje (nästan) söndag med ungefär 14 låtar per lista. Alla låtar är från dagsaktuella artister och låtarna är nästintill purfärska. Det har under 2011 blivit totalt 674 låtar!  Att lyssna genom alla skulle ta ett dygn. Minst.

Jag har publicerat alla på bloggen som sagt och till varje Poptimist har jag lyft fram tre artister att hålla extra koll på eller bara lyssna lite noggrannare. Vill ni botanisera i alla 144 artister och band jag lyft fram under söndagarna klickar du här. Där finns även andra spotifylistor av intresse. Men skynda, skynda, någon gång i mitten av januari försvinner alla Poptimister då vi börjar på ny kula.

Nedan kan du klicka på årets sista Poptimist och lyssna. Men för er som vill ha alltihop i ett enda deluxepaket med alla listor i en enda lång lista kan gott klicka här:

Den där super duper långa deluxeversionen av Poptimist 2011.

För er andra som är sugna på #49 kan gott klicka här. Nedan är spellistan på årets sista lilla Poptimist. Nästa år är jag tillbaka med fler Poptimister.

1. Lissi Dancefloor Disaster – Pop Musiiic
2. Kite – I Just Wanna Feel
3. Phantasmagoria – Amalgamation
4. EMA – Angelo
5. Sepalcure – Me
6. Juvelen – For Only U
7. araabMUZIK – Streetz Tonight
8. Baron Bane – Love.Cure.All
9. Ice Choir – The Ice Choir
10. Twiggy Frostbite – By The Ocean
11. Oneohtrix Point Never – Power Of Persuasion
12. Julianna Barwick – Vow
13. The Irrepressibles – In This Shirt – Royksopp Remix Remix
14. Sunturns – Hallelujah (Christmas Is Here!)

• Övriga poptimister hittar du bland Spotifylistor.
• Twitter: @esaupunktse för musiknytt, @esaualcona för interaktion.
• Vackra bilder hittar du hos Popklotter.
• Glöm inte att gillar esau.se på Facebook för mer intressanta musiknyheter.

Sebastion Ingrosso har en egen liten “indielabel” som heter Music Box och i mina öronen låter det här som en väldigt dålig kombination. Döm av min förvåning när jag får veta att Lune eller Linnéa Martinsson som hon heter ligger där. Hon spelar en elektronisk pop som för tankarna till en hybrid av I Blame Coco och Florence and the Machine. Midtempo beats som rullar fram och krossar allt i sin väg. Dock låter det inte särskilt nyskapande men hon har potential att vara så mycket, mycket bättre live.

December är, i bloggosfären, månaden då man listar året och blickar framåt. Ett framtidsband är onekligen Outfit från Liverpool. De räds inte stadens kulturella historia, inte ens arbetarklassromantiken som sätter avtramp i kulturyttringarna därifrån. De har respekt för sin historia men vill inte forma sin musik därefter. Ett ödesmättat mullrande, en optimistisk sång, en omdanande attityd, en stolhet som få. Musik som målar upp industriell nedgång, stram fundersamhet och små tragedier.

Malmöbandet Steel Islands beskrivning på sin Facebooksida lyder: “Nangijala pop och hederlig indie rock”. En underbar beskrivning på ett band som låter stundtals som en dröm, stundtals som ett ånglok. Mitt i den till synes lekfulla attityden finns en glimt av allvar. En allvarsam ton som är lätt att missa mitt bland sci-firocken och nangijalapopen. Det är också då Steel Island gnistrar till på allvar. En skiljelinje som tydligt visar vart de står och vart alla andra vill komma. När leken blir allvar är Steel Island som bäst.

Listan: Poptimist #48

1. Lune – Let Go
2. OutFit – Two Islands
3. Steel Island – Teenage Director
4. Pictureplane – Real is a Feeling
5. Nicolas Jaar – Keep Me There
6. Light Asylum – Knights And Week Ends
7. Atlas Sound – The Shakes
8. Adele – Rolling In The Deep
9. Cold Cave – Confetti
10. Julia Holter – Maria
11. Peaking Lights – Hey Sparrow
12. The Horn The Hunt – Animal Magic
13. Said The Whale – New Brighton
14. Hans Appelqvist – Ur svart mot vitt

Först en varning: är du bakfull bör du inte lyssna på Jesse Ruins då musiken lätt kan förväxlas med en slagborr på full effekt endast några centimeter från ditt dunkande huvud. Ni andra kan gott lyssna på denna Tokyo-baserade grupp (eller duo, oklart än så länge) som för tankarna till Sleigh Bells kaotiska gitarrmangel och M83 njutningsfulla synthslingor. Men om man kikar in på deras bandcamp kan man se att de är kapabla att skapa hypnotiserande melodier som passar i ett japanskt drömlandskap.

Jag vet inte om svenska Brådis är ironiska över vågen av falsettrik och finstämmig musik, tänk Bon Iver, Fleet Foxes, Jamie Woon, eller om han bara ville skoja till en annars så gravallvarlig musikstil. För det är en han, en Jonas Wallin som är hjärnan bakom denna annorlunda lilla indiepärla. Inte många vågar sig på en cover på En Midsommarnatts Dröm på sin första EP och det är inte heller många som hade kommit på tanken att låta en bärande textrad gå så här: I was born to be your sockerbagare. Men han har och det verkar han stå rakryggad för.

Kammarmusik från 2000-talet, bohem, nyfolk, jazzpop, ja kärt barn har många namn. Sextetten från Minneapolis har säkerligen hört flertalet av dessa genrebeskrivningar när det har skrivits om deras band Dark Dark Dark. Denna Spektoreska ljudbild med en skrämmande vacker kvinnoröst som med en enorm pondus bär upp hela bandet, leder reverben, gitarrerna, tangenterna, banjon till ett dystert men spännande plats. Albumet Wild Go är ett utmärkt alternativ till din dricka-te-i-höstmörkret-playlist.

Listan: Poptimist #47

1. Jesse Ruins – A Bookshelf Sinks Into The Sand
2. Brådis – Sockerbagare
3. Dark Dark Dark – Daydreaming
4. Happy Hands Club – Misshaped Figures
5. (Please) Don’t Blame Mexico – The Protocol
6. Kate Bush – Wild Man
7. Crystal Fighters – Champion Sound – Radio Mix
8. Steel Island – Chiildren – Boss Edit
9. Sulk – SULK – A Photograph Of You
10. Maribel – Jezebel Jive
11. VSP – Parrot Song
12. Patrick Wolf – Together
13. The Bewitched Hands – Work
14. Ida Long – Hearts

I morgon släpps Flower in the Airs fullängsdebut digitalt via iTunes (fysisk skiva finns sedan augusti). Bandet består som sagt av två personer: Bastian Pabst och Johan Holmlund (sjunger bl.a i bandet Easy). Den svenska duon blev en mindre snackis bland landets musikälskare förra året då självaste Håkan Hellström lånade deras melodi till sin låt Saknade Te Havs. Lost at Sea heter förlagan som egentligen släpptes förra året, men vem bryr sig när den är så bra?

Jag skrev om det magiska bandet Boy Friend och deras fantastiska ABBA-cover. I veckan släpptes titelspåret till deras kommande album Egyptian Wrinkle. För att prata sportlingo är förhandssnacket i full gång och Boy Friend förutspås av bloggare och musikjournalister som nästa stora indieband i still med Beach House (om de spelat på en kyrkogård) eller Best Coast (utan sockersötma). I februari släpps fullängdsskivan och jag skulle inte bli förvånad om den höll sig ända in i december och årsbästalistorna. Vi håller tummarna för Christa Palazzolo och Sarah Brown.

Svenska NATTEN är minst lika svårgooglat som bandet ovan. Men en facebook-sida har de och jag citerar: “NATTEN spelar vemodig, dansant psykonautdisko. Musiken är instrumental.” Där framgår det att bandet, som består av fyra personer, bildades redan förra året men lät inte lika elaka som de gör nu. Dragspel byttes mot synth och de akustiska trummorna kastades ut. Kvar lämnades ett elektroniskt, dansant, Alphaville-sound med mörka undertoner.

Listan: Poptimist #46 

1. Flowers In The Air – Lost At Sea
2. Boy Friend – EGYPTIAN WRINKLE
3. NATTEN – Ödet och Frank Dux
4. White Ring – Roses
5. Trailer Trash Tracys – You Wish You Were Red
6. New Look – Relax Your Mind
7. Twin Shadow – Changes
8. Mutual Benefit – No Names
9. Priory – Lady of Late
10. Soley – I’ll Drown
11. Indian Spring – Song For Donny
12. Christoffer Gustafsson – Himlens Alla Färger
13. Gillian Welch – The Way It WIll Be
14. Com Truise – Beta Eyes

Det finns inte mycket pop i country eller folk, men man kan inte klaga på att det inte svänger. The Head and The Heart är Seattlebandet som skriver om en multifärgad finna-dig-själv-resa. Sångerna handlar om att korsa vildmarken och oändliga vägar för att ta dig till den du älskar, de handlar om att ha familjen långt bort och om att vilja de med känslorna. Kort sagt: The Head and The Heart är, trots sin jordnära musik, ett elektriskt band som skapar en spänning man sällan hör.

Ett år efter den fantastiska debuten In Love With Dusk släpper den grekiska downbeatduon Keep Shelly In Athens en EP vid namn Our Own Dream. De är den beleariska drömpopens alkemister vars mål är att smälta ihop europeiska badorters och new age till kosmiskt ljud av rent guld. Med en nästintill erotiskt långsamt tempo utmanar de den beleariska normen och fortsätter storma för att uppnå sitt outtalade mål. Musiken är en välkommen av svalkande kalldusch en het sommardag.

Wild Beasts kommer från det kalla och regniga Storbritannien, eller Kendal om man ska var petnoga. De har flyttat till Leeds, en ännu regnigare stad, och hur förväntar man sig att ens musik ska låta då? Ja, hör och häpna det låter inte alls så sömnigt och tråkigt som det kunde ha gjort. Wild Beasts försöker väldigt mycket, de anstränger sig för att vara någonting de inte är – nyskapande britpop. Resultatet må inte vara vad de förväntar sig men det är fortfarande värt att lyssna lite noga på.

Listan: Poptimist #45

1. The Head And The Heart – Lost in My Mind
2. Keep Shelly In Athens – ABADABA – “California Birds” (REMIX)
3. Wild Beasts – Reach A Bit Further
4. Urban Cone – Freak
5. Big Fox – Boring Ones
6. High Highs – Flowers Bloom
7. The Wave Pictures – Blue Harbour
8. Races – All For You
9. Mad Ones – Behaviour
10. The Sandwitches – In the Garden
11. I’m Kingfisher – Svalbard
12. Stars – Midnight Coward
13. 120 Days – Spacedoubt
14. The Concept – D-D-Dance

• Övriga poptimister hittar du bland Spotifylistor.
• Twitter: @esaupunktse för musiknytt, @esaualcona för interaktion.
• Vackra bilder hittar du hos Popklotter.
• Glöm inte att gillar esau.se på Facebook för mer intressanta musiknyheter.

Vissa har liknat Brooklynkvintetten Milagres vid Prince eller Grizzy Bear. Det är att ta i. Men faktum kvarstår att Milagres sitter på någonting som är värd sin vikt i guld. Musikaliskt är de mycket bredare än vad deras släpiga elektroniska ljudbild låter som. Visserligen är singeln Glowing Mouth gjord för att dansa okonventionellt nära någon annan under småtimmarna efter en efterfest som involverar kopiösa mängder cigaretter, en pool och en varm sommarkväll. Men de kan mer än så, även om efterfest inte låter så dumt.

Little Majorette behöver ingen närmre presentation egentligen. Zoe Durrant sjunger och svenska duoparet Petter Winberg och Nils Thörnqvist (Hjalmar, Miike Snow) stå för resten. Little Majorette är redan väl etablerade i musikbranschen och har hörts och synts i diverse filmer, reklamsnuttar och annat smått och gått. Efter den lysande EPn Bite The Bullet EP kom deras album Rifle Heart där singeln Tic Tac Toe är hämtad ifrån. Jag missade dem när de besökte Malmö och har du ännu inte sett dem bör du göra det fort. 2012 väntar en lång utlandsturné.

Nanna Øland Fabricius är den Köpenhamnsuppväxta Brooklynbon som går under artistnamnet Oh Land. Enligt hennes biografi på sin hemsida är Oh Land en produkt av en god uppväxt. Som liten var hon ett underbarn inom balett som fick henne antagen både på Kungliga Balettskolan i Stockholm så väl som i Köpenhamn. Hennes syster är en erkänd kläddesigner, mor sin sjunger opera och far spelar orgel i diverse kyrkor. En stöttande familj med musikaliska och estetiska kvalitéer plus en hel statsdel som andas musik. Det skadar ju inte direkt karriären.

Listan: Poptimist #44

1. Milagres – Glowing Mouth
2. Little Majorette – Tic Tac Toe
3. Oh Land – White Nights
4. Rustie – All Nite
5. Boom Bip – New Order
6. Brett Anderson – Brittle Heart
7. Citizens ! – True Romance
8. Eugene McGuinness – Lion
9. The Jezabels – Endless Summer
10. The Black Keys – Lonely Boy
11. Mozart Parties – Raining At the Crossroads
12. Pajala Truck Co – Tornionlaakso
13. Alston David – When California Falls Right Into the Ocean
14. Starfucker – Boy Toy

• Övriga poptimister hittar du bland Spotifylistor.
• Twitter: @esaupunktse för musiknytt, @esaualcona för interaktion.
• Vackra bilder hittar du hos Popklotter.
• Glöm inte att gillar esau.se på Facebook för mer intressanta musiknyheter.

Elektronisk popmusik för klubbar, då hårt nu mjukt. Det är framgångsreceptet för danska Turboweekend som har dominerat klubbspelningarna i landet på andra sidan bron. Debutalbumet Night Shift från 2007 kunde nästan liknas med någon form av technorock, den nya EPn Bound låter bandet mer som discorock. Trots att ingen spelar gitarr. Bas, synth och trummor. That’s it. Och det verkar fungera för danskarna.

Det finns mycket man kan säga om Summer Camp samtidigt som det inte finns någonting. Elizabeth Sankey och Jeremy Warmsley har i bästa will-it-blend?-anda tagit, lånat och snott riff och samplingar från allt och alla. Mixat ihop dem till en milkshake av smutsig kaliforniapop. Från början, efter deras första EP, var musiken drömsk och nostalgisk. Nu när vi fått deras fullängdare låter plötsligt Summer Camp råare. Kaxigare. Farligare.

New York Post skriver att hon är kärleksbarnet till M.I.A och Miike Snow. NME skriver att hennes sång är värdigt Santigold med riff som The Strokes hade kunnat döda för. Hesta Prynn är djn, sångaren, charmören som lindat musikbranschens giganter runt sitt lillfinger. Hon har trollbundit allt och alla. Från Tegan & Sara till Slipknot. Alla vill ha en bit av kakan, alla vill säga sina hyllningar och jag antar att alla rycker i henne för konsertspelningar. Hur låter det? Som Time Out skriver: death-disco guitar scratch, thumping beat and disembodied, echoing vocals.

Listan: Poptimist #43

1. Turboweekend – NOW
2. Summer Camp – Losing My Mind
3. Hesta Prynn – Turn It Gold
4. Almedal – Du Kan Aldrig Få Mig Hel
5. Patterns – Induction
6. The Amazing – Gentle Stream
7. My Sad Captains – Little Joanne
8. Friends – I’m His Girl
9. The Album Leaf – On A Plain
10. Dirty Projectors + Björk – On and Ever Onward
11. Tracey Thorn – Night Time
12. Melted Toys – Come On
13. Family Portrait – Other Side
14. Dry the River – No Rest

• Övriga poptimister hittar du bland Spotifylistor.
• Twitter: @esaupunktse för musiknytt, @esaualcona för interaktion.
• Vackra bilder hittar du hos Popklotter.
• Glöm inte att gillar esau.se på Facebook för mer intressanta musiknyheter.

Det krävdes en plojinspelning i Malmökollegorna This Is Heads studio för att Vit Päls skulle komma till sin rätt. Visst har bandet gjort helt okej låtar men det har alltid varit någonting som saknades. Eller snarare det har alltid låtit lite för polerat. I live EPn Studio Möllan Sessions är det lo-fi med ett ruffigare ljud som låter. Beach 2011 finns dessvärre inte med på EPn utan det är, vad jag förstår, en singel från ett kommande album. Den här gången helt osminkad. Som en tonårsidol en gång sa: “Du är så vacker utan spackel.”

För några år sedan gick Elizabeth Harpers singer-songwriterkarriär inte så bra. Men sedan träffade hon producenterna Scott Rosenthal och Mark Richardson. Elektrotrion Class Actress var ett faktum. Resultatet är ett glamouröst sound som löper ut ur högtalarna som om självaste Manhattan hade brett ut sig framför dig. Det är glam, glitter och fabulösa nätter i dekadensens tecken. Debutalbumet Rapprocher finns ute nu.

Vem missade Surfer Blood Astro Coast förra året? Om du mot förmodan gjort det kolla in det direkt. Nya EPn Tarot Classics når dessvärre inte upp till samma nivå. Men är fortfarande värt att lyssna igenom för de av er som älskar 60-tals influerade plockgitarrer översköljda med karaktäristisk indiesång och en lagom dos slackerattityd. Fast indie kan man inte snacka om då detta West Palm Beach baserade band är signerade till jätten Warner Bros. Men det är bra ändå.

Listan: Poptimist #42

1. Vit Päls – Beach 2011
2. Class Actress – Love Me Like You Used To
3. Surfer Blood – I’m Not Ready
4. Neon Indian – Polish Girl
5. Deptford Goth – Real Love Fantasy
6. Bon Iver – I Can’t Make You Love Me/Nick Of Time
7. The Culture in Memoriam – Sisters
8. Home Video – A Quiet Place
9. The Ladybug Transistor – Clutching Stems
10. Tycho – A Walk
11. RobotFabriken – Tänk Inte
12. Florence + The Machine – What The Water Gave Me
13. Ebba Forsberg – Blue Day (Radio Edit)
14. Eleanor Friedberger – Inn of the Seventh Ray

• Övriga poptimister hittar du bland Spotifylistor.
• Twitter: @esaupunktse för musiknytt, @esaualcona för interaktion.
• Vackra bilder hittar du hos Popklotter.
• Glöm inte att gillar esau.se på Facebook för mer intressanta musiknyheter.
  

Thus:Owls må vara ett lustigt namn på ett band. Men det spelar mindre roll. De är ett av raden nya svenska band med ett mörkare sound, midtempo melodier och en ödesmättad sång. Ett popband som har slutat tugga tuggummi och begett sig ut i skogen för att smittas av den svenska tystnaden och ett nordiskt vemod. Ett band som vågar ta in vintermörket och vågar göra ödsligheten till sin egen. Debutalbumet Harbours finns ute nu och det är oerhört skickligt gjort.

Att bilda ett indieband under tidigt 00-tal i Glasgow kunde inte ha varit lätt. Indiegiganter som Belle & Sebastian och Camera Obscura hade redan utstakat indienormen. En formel som Sons and Daugther inte ville följa. Med sin ruffiga folkrock tog det inspiration från Cat Power eller Arab Strap. Utan att för den delen låta som något av alla band de hörde omkring sig. Nu är de aktuella med sitt fjärde album Mirror Mirror som inte alls låter som man tror att ett indieband från Glasgow ska låta.

Sångaren Ludwig Bell och keyboardisten Niklas Pettersson startade ett eget soloprojekt med namnet Pasadena någon gång under 2009. Bandet låter som en tropisk kalifornisk våg som slår mot stränderna i Solna. Som ökensolen som möter nordiskt mörker. Eller som ett vykort från ett avlägset land med ett permanent sommartillstånd. Summer Just Walked Up To Me är första singeln från kommande skivan som förhoppningsvis släpps innan årsskiftet. Men innan dess blir det en EP i slutet av månaden.

Listan: Poptimist #41

1. Thus:Owls – Museum
2. Sons And Daughters – Breaking Fun
3. Pasadena – Summer Just Walked Up To Me
4. Monty – Lejon
5. Niki & The Dove – The Drummer
6. Dominant Legs – Where We Trip The Light
7. Weekend – Hazel
8. The Amazing – Gone
9. Edda Magnason – Blondie
10. Caged Animals – Teflon Heart
11. Spectrals – Luck Is There To Be Pushed
12. Standard Fare – Darth Vader
13. Exitmusic – The Modern Age
14. Polar For The Masses – dismembered

• Övriga poptimister hittar du bland Spotifylistor.
• Glöm inte att gillar esau.se på Facebook för mer intressanta musiknyheter.
• Jag behöver även fler followers på Twitter.
• Vackra bilder hittar du hos Popklotter.

I likhet med skivbolagsvännerna The Pains Of Being Pure At Heart spelar kvartetten Veronica Falls en mystisk popmusik som lätt får dig att tro att du aldrig hört någonting liknande förut. Det är mörkare, mer rebelliskt och vemodigt. Alltsammans paketerat i en förpackning vi har sett så många gånger förut: gängliga killar i beigea chinos och ljusbruna skinnskor, popflickor med röda läppar, svart page och svartvit prickiga klänningar. Ljusa stämmor, tallskog, flagnat nagellack och Super 8-filmer i motljus. Men det är inte glatt någonstans. Musiken har mer gemensamt med ett bokbål än en tamburin. Fantastiskt.

Mina Tindle är artistnamnet för Pauline, en ung sångerska från Paris. Hon framför en slags melodiös folkmusik vars naturliga hem är indiepopens hemisfär. Hennes franska brytning i de engelska texterna får låtarna på hennes nysläppta EP att låta härligt kontinentala. Jag må vara smittad av euforiska känslor sedan jag såg Midnight In Paris för två dagar sedan men jag tycker att musiken har karaktär. Eller som fransmännen själva skulle sagt: Il est permis de se repaître du 45 tours de Mina Tindle, qui joue sur la pointe des pieds dans un registre mariant idéalement Frida Hyvönen avec Sufjan Stevens. Vad nu det ska betyda.

Från det ena till det andra till Gävle. Där har Daymare släppt sin första singel. Den är så pass rykande färsk att den knappt gjort några som helst avtryck på Internet än. Visserligen finns den numera på Spotify men än så länge har inte många bloggar nosat upp deras ljuvliga indie-goth singel Ice Famine. Den klockar in på 8:22 och jag som lyssnare har ganska lång tid att bekanta mig med detta underliga band. Enligt skivbolaget Nomethod Records är detta ett måste för er som gillar Broken Social Scene och Arcade Fire. Det kanske är att ta i. Men det är helt klart värt åtta minuter av din tid.

Listan: Poptimist #40

1. Veronica Falls – Found Love In A Graveyard
2. Mina Tindle – To Carry Many Small Things
3. Daymare – Ice famine
4. Björk – Crystalline
5. Dutch Uncles – The Ink
6. Ewert and the Two Dragons – (In the End) There’s Only Love
7. Redondo Beach – He Would Make Her Like Winter
8. Soviac – French
9. Autre Ne Veut – Your Clothes
10. Balthazar – Hunger at the Door
11. Du Pacque – Walk Straight
12. Neutral Milk Hotel – Someone Is Waiting
13. Lanterns on the Lake – A Kingdom
14. The Dø – Too Insistent

• Övriga poptimister hittar du bland Spotifylistor.
• Glöm inte att gillar esau.se på Facebook för mer intressanta musiknyheter.
• Jag behöver även fler followers på Twitter.
• Vackra bilder hittar du hos Popklotter.

Har du någonsin försökt beskriva någonting vackert? Har du någonsin försökt men stakat dig halvvägs, inte fått orden att räcka till? Ordlös skönhet. Konstnärer har i alla tider försökt uttrycka skönhet genom annat än ord. Ett av Norges just nu heta band heter Philco Fiction och deras nya album är deras bidrag till jakten. Med sin minimalistiska fusionspop vill de låta som en dröm som går i uppfyllelse. De anser att det är i gränslandet vi kan hitta skönhet. Gränsen mellan dröm och verklighet. Gränsen mellan olika musiksstilar. Gränsen mellan dig och mig.

Hur många rynddiskoband från Finland kan du nämna? Inte många. Nu kan jag nämna Lumeet om någon skulle fråga. På hans hemsida skriver han att han är en kille från renköttets land som varje går åker ut till rymden och hämtar hem en liten bit av galaxen. Han ger den till oss i form av instrumental rymddisko. Och visst svänger det. Vintergatan är sannerligen den ultimata diskokulan och vår planet är vårt dansgolv. 70-tals glitter och glamour med platå och afro. Det är bara att göra en John Travolta och dansa loss. Att dessa toner skulle komma från en osignerad kille från Finland vid namn Väinö Ala-Härkönen hade jag inte räknat med.

Jacob Snavely (Dag för Dag) amerikanen som flyttade till Stockholm för att göra fantastisk indiepop har nu samlat ett nordiskt supergäng. Little Gang är ett transnationellt samarbete mellan svenska och norska musiker som samlats kring Snavely. Kärntruppen består av Rebekka Karijord, Erik Nilsson (olika band) och Carl Von Arbin (Shout Out Louds). Bandet har fått bidrag av producenten Tobias Fröberg, Ane Brun, och Johannes Berglund för att färdigsställa sitt debutalbum. Elias Krantz följer med dem live också.

Listan: Poptimist #39

1. Philco Fiction – Finally
2. Lumeet – Metacharm
3. Little Gang – Evert’s Song (Album Version)
4. Jonas Alaska – October
5. Stina Stjern – Dance
6. The Commander – Dansmelodi
7. Supreme Cuts – Issues
8. Born Gold – Decimate Everything
9. Wise Blood – Darlin’ You’re Sweet
10. Siskiyou – Keep Away The Dead
11. Tyler Ramsey – The Valley Wind
12. Death In Vegas – Coum
13. Baby Monster – The Fear of Charlie Sunrise
14. Pink Playground – Sunny Skies

• Övriga poptimister hittar du bland Spotifylistor.
• Glöm inte att gillar esau.se på Facebook för mer intressanta musiknyheter.
• Jag behöver även fler followers på Twitter.
• Vackra bilder hittar du hos Popklotter.

En “widow’s peak” kallar man den spetsiga änden på hårlinjen när den börjar tunnas ut. Tänk Steven Segal. Termen kommer från den vidskepelsen att om håret växte till en spets på pannan var det ett dåligt omen. Då skulle man med stor säkerhet bli änka eller änkling. Om det är rädslan att bli lämnade ensamma som fick Widowspeak att hela så vet jag inte. Däremot har redas återhållsamma rocknroll. Vad som till en början låter som en låt med fokus på sångerskan Molly Hamiltons röst utvecklar sig snabbt till en svänging gitarr/trum-epos.

Samling har onekligen inspirerats av proggrörelsen i allmänhet men Nationalteatern i synnerhet. En beskrivning som kunnat tillskrivas många band genom svensk musikhistoria. Grejen här är att det är 2011 och de spelar samtida. Visst finns det passningar till både Dungen och Bo Hansson, eller ja, om han hade fått tag i en distad elgitarr i stället för en orgel. Men det är ingen musik man sväljer enkelt. Det är ett ganska stort 70-tals piller som antingen måste hackas sönder i bitar eller blandas ut med lite mer lättsmält bananpop för att kunna sväljas hel.

Precis som hennes namn avslöjar är Little Scream full at motsägelser. Kontraster, motpoler, fiender som blivit vänner. Hon har böljat fram och tillbaka i Montreals popscen under ett par år. Ena dagen står hon jämsides med Owen Pallet för att i nästa stund stå bredvid Atlas Sound. Hon, en förhållandevis liten artist, frotterar sig med stora som om det vore världens mest självklara sysselsättning. Då kanske det inte är så konstigt att Richard Reed Parry (Arcade Fire) producerat debutalbumet. Det är inte heller konstigt att Aaron Dessner (The National) körar på The Heron And The Fox.

Listan: Poptimist #38

1. Widowspeak – Puritan
2. Samling – Anna
3. Little Scream – The Heron and the Fox
4. JuJu (Justin Adams & Juldeh Camara) – Nightwalk
5. St. Vincent – Cruel
6. The Narcoleptic Dancers – Rastakraut
7. Florence + The Machine – Shake It Out
8. Roll the Dice – Maelstrom
9. Den Svenska Tystnaden – Kärnverksamheten
10. Ryan Adams – Lucky Now
11. Real Estate – It’s Real
12. Oregon Bike Trails – Cayucas
13. COOLRUNNINGS – Burnout
14. Fun. – We Are Young – feat. Janelle Monáe

• Övriga poptimister hittar du bland Spotifylistor.
• Glöm inte att gillar esau.se på Facebook för mer intressanta musiknyheter.
• Jag behöver även fler followers på Twitter.
• Vackra bilder hittar du hos Popklotter.