2012: Poptimist #38

Blanck Mass är Benjamin John Powers, ena halvan av duon Fuck Buttons, soloprojekt som han det senaste året helhjärtat satsat all sin tid och kreativa energi på. Powers har vidareutvecklat Fuck Buttons hyperinpulsiva och hypnotiska ljudlandskap till ett elektroniskt sound som mår bäst att spelas i högsta volym. Blanck Mass är en massiv mörk ljudvägg med små, små springar och ljus som sipprar ur. Den krackelerade ytan är mer än tillräcklig för att en skall vilja dansa till detta hela natten lång. Tur är väl att senaste albumet består av två låtar á 10 minuter plus. White Math bjuder på en elektronisk odysseé genom ett framtida storsamhälle som når sin kulmen innan det störtar ner i en självutlöst apokalyps.

Dave Psutka är dubstep-djn som tröttnade och började experimentera med den mörkare delen av technon. Tillsammans med Ian McGettigan startade de duon Hiawatha vars arbetsområde tog sina influenser från både black metal och shoegaze. Därför använder de bägge männen lika delar analoga som digitala instrument, för att, enligt dem själva, bygga en bro mellan rock och electro. Personligen tycker jag att de har närmat sig en filmistisk ljudskala som skulle sätta den perfekta stämningen i vilken sci-fi rulle som helst. Det finns en mörk dramartugi i låtarna som gör att det blir det idealiska futuristiska soundet.  Dock kan du fortfarande kategorisera detta som synthpop, någonstans mellan Purity Ring och Holy Other.

Precis som sin amerikanske kollega Astronauts, etc. har ryske Phil Gerus en bakgrund som pianist. Medan den förra var klassiskt skolad har Gerus spelat i sin familjs jazztrio vid sidan av sina musikstudier. Det är oklart vad som fick honom att byta bana, kanske behövde han något så elementärt som omväxling, men det har han gjort med råge. Skivbolagets Soundcloud beskriver hans musik som “a vanilla cake made of creamy lo-fi boogie, disco, and funk.” Hans tvåminuterslåtar är som små lysande regnbågar som skänker färg och magi till en annars så grådaskig och regntung höst. EPn Milk & Honey är över efter dryga nio minuter och lämnar en förvånansvärt tillfredsställt även om suget efter mer infinner sig ganska omgående. Måttfullhet är en dygd, så även inom musiken.

Listan: Poptimist #38

  1. Blanck Mass – White Math
  2. Hiawatha – Dogs of War
  3. Phil Gerus – Milk & Honey
  4. Yalls – All the Way Down (As Daniel Sex Jr.)
  5. Errors – Relics
  6. ERAAS – Ghost
  7. Cave Painting – So Calm
  8. Loscil – Umbra
  9. Black Marble – Cruel Summer
  10. Beacon – It Won’t Be Long

Följ mig:

Spotifylista: Poptimist 2012 uppdateras löpande.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
This entry was posted in Poptimister and tagged , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>