Jag har befunnit mig i Göteborg sedan i lördags och det enda jag kan tänka på är Malmö. Ja, jag vet hur konstigt det låter. Så jag försöker avreagera mig genom att skriva lite om Malmörapparen Ana Rab eller Gnucci som hon går under. Hon har sedan ett par år sedan varit ett litet Youtubefenomen som gjort Miike Snows Animal i Leoparddräkt, blivit en tvättäkta femme fatale och tillsammans med sin man Spoek Mathambo skapat musik vi alla kan dansa till. För en månad sedan släppte hon EPn Oh My Goodness som är en samling dj-flörtande klubbhits. Tidningen Arbetet beskriv resultatet på ett klockrent sätt: En M.I.A. utan politiken, en Nicki Minaj utan Lady Gaga-komplex. Det är en sammanfattning av vår generation som är missvisande. De faktum att Gnucci finns, tar plats och förhoppningsvis blir större än bara på klubbarna i Skåne, är en politisk handling. Starka kvinnor inom klubbmusiken är tyvärr en sällsynthet och jag anser att vi ska göra allt för att få fram även dem.
