Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
Det säger sig själv egentligen, Isaac Brock borde inte kunna sjunga på grund av hans läspande. Eller man borde åtminstone vara starkt begränsad. Man kan säkerligen spela gitarr utan långfinger, men du kommer inte vara en Kirk Hammett för det. Eller en Usain Bolt utan stortå – skulle nog antagligen vara svårt att springa 100 meter utan problem. Men om Isaac Brock hade saknat en arm eller ett ben så tvivlar jag inte på att han hade kunnat spela både gitarrsolon och springa vart han ville. Han har den positiva kämparglöden som krävs för att lyckas.
I en intervju påpekade Brock faktiskt hur det var ett medvetet val att göra Float On till en uptempo-låt. Han var trött på all skit som pågick i världen. På en president som var dum i huvudet, på vetenskapsmän som sa att världen kommer att gå under inom en mycket snar framtid och på den religiösa högern som skrämmer liver ur judar med Passion of the Christ. Han ville må bra för en dag och gjorde en måbralåt. Han var trött på de interna sprickorna i bandet så Float On blev en hel skiva som skulle låta så positiv som möjligt. Eller ja, det blev en fjärdedel positivism och resten mörk melankoli. Men han försökte i alla fall.
Fast man kan ändå inte klandra honom. Under sin barndom flyttade han flera gånger tillsammans med sin mor som tog det jobb hon kunde få. Det var en fattig uppväxt med så mycket otrygghet som ett barn aldrig skall få förtjäna. En dag blev det översvämning och huset de bodde i totalförstördes av vattnet som forsade in. Isaacs mamma fick lov att flytta in till sin nya mans husvagn. Den var så liten att Isaac inte fick plats och han fick lov att sova i det vattenskadade huset. Fram till den dag då polisen körde ut honom därifrån för hans eget bästa. Han tillbringade större delen av sin ungdom med att flytta runt i olika vänners källare. Fram tills han en dag bildade Modest Mouse och resten är rockhistoria.
Det som tilltalar mig så starkt med den här låten är just den positiva känsla den förmedlar. Trots allt som hänt frontmannen Isaac Brocks så blir man fylld av en sådan livsglädje när man lyssnar på Float On. Man flyter med i ett hav av euforisk melankoli och alla ens bekymmer stillas en smula. I en värld av lögner, falskt hopp och desperation kan livet ibland le mot en och det gäller att ta tillvara på de små ögonblicken. Man skall tänka positivt i alla lägen, egentligen. Man klarar motgångar bättre med ett leende på läpparna och man dör inte om man njuter av livet, hur det än må te sig.
A fake Jamaican took every last dime with that scam
It was worth it just to learn some sleight of hand
Bad news comes-don’t you worry even when it lands
Good news will work its way to all them plans
We both got fired on exactly the same day,
Well, we’ll float on, good news is on the way
Pingback: Nollnolltalets topp 100 » esau.se