Laakso betyder dal på meänkieli och där är precis där i dalen som man kan uppskatta Laakso. När allting annat känns omringande, stort och oöverskådligt. När man känner sig trängd och inte vill vara med längre. När man står och skriker utan att någon hör. När man slåss med skuggor och brottas med hjärnspöken. Djupt i dalen där ingen hör. Ja, där finns Laakso. Lockande, pockande på uppmärksamhet. Med små höga pupiller säger Laakso att det inte blir bättre än så här. Nej, vi är helt enkelt för smarta för att lura oss själva. Eller som Markus Krunegård sjunger:
Bought myself a video game
To get entertained
In an easy way
But I saw through that I’m far too smart to get fooled by myself
Det är genom Laakso som vi lärde känna och älska fenomenet Markus Krunegård. Och det var genom High Drama som låg på skivan My Gods (2005) som vi lärde känna Laakso. Det var bandet som lät som en korsning mellan Sid Vicious och Ola Salo. Det var en kaxighet som bara indiegrupper som tror sig kunna ta över världen kan besitta. Det var utlevande och teatraliskt. De skrev dock inte det långa kapitlet i rockhistorien som de kanske hade tänkt, men det fick trots allt ett par sidor underhållande läsning.
Audio clip: Adobe Flash Player (version 9 or above) is required to play this audio clip. Download the latest version here. You also need to have JavaScript enabled in your browser.
