Vi börjar denna veckas musikvecka med att prata film. Det har visat två kritikerrosade dokumentärfilmer och två av våra svenska musikartister på Göteborgs filmfestival. The Extraordinary ordinary life of José González (regisserad av Mikel Cee Karlsson och Fredrik Egerstrand) visades på fredagen och verkar vara en mycket intressant film. Emma Engström på GP skriver: Filmen bygger på bilder från en utlandsturné – där González ofta blir sittande på sitt hotellrum som Scarlett Johansson i Lost in translation – och från hans studio, samt briljanta animerade scener som bland annat skildrar hur föräldrarna flydde från Argentina. Ljudbilden utgörs förutom av musik även av González tankar.
Den andra filmen handlar om Smålands stolhet, tillika Jesus Kristus, Ola Salo och är betitlad Ola Svensson Superstar (regisserad av Stefan Berg). En smått humoristisk titel kan man tycka men filmen skall ta tillvara på stundens ensamhet, med betoning på ensamhet samt en stor portion kontrast. Vi lundabor som inte är i Göteborg har möjlighet att se filmen på Doc Lounge på Mejeriet på tisdag med garagerockarna Babian som DJ’s. Annars sänds den i K-special i slutet av februari vill jag minnas mig och som förövrigt visar en dokumentär om Joy Division nu på tisdag.
På albumfronten har det kommit ett par intressanta skivor som jag råder er alla ta en närmare titt på;
Pascal – Orkanen närmar sig som är gruppens tredje studioalbum och viskar om en distad implosion utan dess like. Biljetter till konserten på Mejeriet är redan införskaffad och peppen är hög. Oturligt nog försvann den limiterade vinylen lika snabbt som ditt kvart i tre ragg dagen efter.
Almedal – Till kyrkogården. Jag har ännu inte lyssnat på den här skivan, tyvärr, men jag uppskattade deras debutalbum Från och med nu och 20 dagar framåt. Det låter som Håkan Hellström på valium, lätt naivt och lagom svängigt för att verkligen gå hem hos alla indiekids.
Hot Chip – One Life Stand. Jag har en god vän som bokade biljetter till deras London-spelning för jag vet inte hur länge sedan, ja Hot Chip är så bra, men tyvärr måste jag erkänna att jag blev lite besviken på deras nya skiva. Det når inte upp till de höjder som man vill, som man hade önskat sig. Jag hoppas för guds skull att jag har fel och att jag inte lyssnat tillräckligt många gånger på den. Jag tänker inte sluta lyssna.
Midlake – The Courage of Others. Ett vemodigt, skogsluktande, texasrockande album som är efterlängtat bland Midlake-fans världen över. Det är vackert, svart och så där lagom långsamt att det passar en söndagseftermiddag när ens studentrum ser ut som Mötley House.
En parantes är det pågående I’m From Barcelona albumet betitlat 27 Songs och är nu uppe på sin tolfte låt, vilket innebär att det är hela 15 låtar kvar. Inte ens halvvägs med andra ord. Jag har inte hunnit lyssna igenom alla, men om någon därute har det kan ni gärna skriva en rad om hur det låter.
I fredags kunde man se legenden Lee ”Scratch” Perry fira Bob Marleys födelsedag på Kulturbolaget. Jag hoppas att ni som var där insåg hur lyckligt lottade ni är, det är inte varje dag sådant celebert besök kommer hit till Svea Rike. Igår, lördag, kunde man se The Soundtrack Of Our Lives på samma scen. Ikväll kan man även få se Talib Kweli som gästar min kära studentstad.
Nästa vecka bör man gå och se 2ManyDj’s på Babel, The Field på Debaser Malmö eller varför inte ladda inför Rammstein-konserten tisdagen därpå? Själv ska jag hålla på med hjärtliga hemligheter ett tag till men fram till dess kan jag bjuda på två härliga klipp.
För alla er som var på Depeche Mode-konserterna runtom landet för en tid sedan och som fortfarande inte kan släppa hur fantastiskt det här bandet verkligen är. Här är ett nästan fyra år gammalt klipp från deras spelning på Rock Am Ring -06. Bara njut av publikens dån.
Till övriga som undrar vad man gör i ett filippinskt fängelse nuförtiden har jag här en härligt video som visar det. Faktum är att det här är den andra officiella videon från Cebu Provincial Detention and Rehabilitation Center, och till sin hjälp har de tre koregrafer. Enligt obekräftade källor tillhör det This is It-crewet.





Jag är i ärlighetens namn inte heller så där überförtjust i den nya..
http://letitgrow.blogg.se alltså.
Jag såg Lee Perry! Titta in på den föredetta skäggbloggen för något som skulle kunna likna en recension.